Hoppa till innehållet
lagom rik

FIRE-simulatorn

Hur långt är det kvar till att jobbet blir ett val?

37 årTill frihet · median
01020304050+ år
8 av 10 utfall: 26–över 50 år
kr
kr
%

Resten i räntor/sparkonto.

kr
Sparande
6 000 kr
Sparkvot
20 %
Median/år
4,1 %
012 tkr24 tkr36 tkr48 tkr0 år10 år20 år30 år40 år50 år
här blir jobbet ett val ↗
Median 25–75 % 10–90 % Dina utgifter

När du slutat jobba

Räcker pengarna om du varje år tar ut samma belopp (realt)?

%

Andel av kapitalet året du slutar.

78 %

räcker 30 år

66 %

räcker 40 år

58 %

räcker 50 år

0 %25 %50 %75 %100 %0 år10 år20 år30 år40 år50 år

Den största risken är ett börsras de första åren efter att du slutat jobba (sekvensrisk).

Avancerat: egna antaganden

Egna antaganden

%
%
%
%

FIRE · frågor och svar

Förstå din uträkning

Vad är en FIRE-simulator?

En FIRE-simulator uppskattar hur lång tid det kan ta för ett kapital att täcka dina utgifter, utifrån ditt sparande och antaganden om avkastning och uttag. Lagom riks simulator visar flera möjliga utfall i stället för ett enda årtal. Resultatet är ett räkneexempel, inte en prognos eller finansiell rådgivning.

Hur räknar jag ut mitt FIRE-tal?

FIRE-talet är dina årliga utgifter delat med den antagna uttagstakten. Räkneexempel, inte råd: 24 000 kr i månadsutgifter blir 288 000 kr per år. Med 4 % uttag blir målet 288 000 ÷ 0,04 = 7 200 000 kr. Det exemplet tar inte hänsyn till skatt, avgifter eller pension. Uttagstakten är ett antagande, inte ett löfte om att pengarna räcker.

Vad betyder medianen och det gula bandet?

Medianlinjen visar mittutfallet för varje år, medan medianåret för frihet bygger på när varje simulerat utfall först når målet. De behöver inte sammanfalla. Det breda gula bandet visar spridningen mellan den 10:e och 90:e percentilen, och det smalare mellan den 25:e och 75:e. Över 50 år betyder att den aktuella percentilen inte når målet inom de 50 år som modellen räknar på. Inget av detta är ett garanterat datum för ekonomisk frihet.

Betyder 4 % uttag att pengarna alltid räcker?

Nej. I simulatorns uttagsfas är det årliga uttaget en andel av kapitalet när uttagen börjar. Därefter tas samma belopp ut varje år, räknat i dagens penningvärde. Avkastningens ordning spelar roll: svaga börsår tidigt i uttagsfasen kan göra större skada än lika svaga år senare. Det kallas sekvensrisk. Staplarna visar hur stor andel av de simulerade utfallen där pengarna räcker, inte en garanti för din framtid.

Vad skiljer Klassisk FIRE, Coast FIRE och Barista FIRE?

I läget Klassisk fortsätter sparandet tills kapitalet kan täcka utgifterna enligt modellens uttagstakt. I Coast upphör insättningarna efter det antal år du väljer, medan kapitalet fortsätter att utvecklas. I Barista räknas en angiven deltidsinkomst bort från utgifterna, så att kapitalet bara behöver täcka resten. Det är modellens förenklingar, inte råd om när du kan sluta jobba.

Ingår inflation, skatt, avgifter och pension?

Inflation ingår genom att avkastningen och beloppen räknas realt, alltså i dagens penningvärde. Skatt, avgifter och pension ingår inte. Ett personligt beslut behöver därför mer underlag än simulatorns resultat. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Svaren beskriver modellen i den här simulatorn. Formler, antaganden och daterade källor finns nedan under Så räknar vi och Källor.

Så räknar vi

FIRE-tal = utgifter × 12 ÷ uttagstakt. Sparande = nettolön − utgifter, sparkvot = sparande ÷ nettolön.

Andel aktier styr avkastning och svängighet. Medianavkastning g = a·5,2 % + (1 − a)·1,7 % och svängighet σ = √((a·23,0 %)² + ((1 − a)·13,2 %)²). Globala aktier har gett 5,2 % och obligationer 1,7 % real årlig avkastning 1900–2024; svängigheten (standardavvikelse per år) har i genomsnitt per land varit 23,0 % respektive 13,2 %.

Svängigheten är ett genomsnitt per land – en global portfölj har historiskt svängt mindre, så banden är försiktigt breda. Att aktier och räntor inte samvarierar (korrelation 0) är vårt antagande.

Vi simulerar 2 000 möjliga framtider med en fast slumpfrö (samma resultat varje gång). Varje års avkastning dras lognormalt: ln(1 + R) ~ N(ln(1 + g), s²), s = σ ÷ (1 + g). Varje år: kapital = kapital × (1 + R) + sparande × 12, och pengarna betalar kapital × uttag ÷ 12 per månad. Medianlinjen och banden (10–90 och 25–75 percentilen) visar spridningen; "i 8 av 10 fall" är 10:e till 90:e percentilen av året då linjen möter dina utgifter.

När du slutat jobba: varje år tas uttag % av startkapitalet ut (realt, samma belopp varje år). Siffrorna är andelen framtider där pengarna aldrig tar slut inom 30, 40 och 50 år.

Coast: du slutar spara efter N år och kapitalet växer vidare utan insättningar. Barista: en deltidsinkomst sänker målet till utgifter − deltid. Egen avkastning över portföljens historiska median gör bandet bredare (σ × 1,25).

Allt är realt (efter inflation), före skatt och avgifter, pension ej medräknad.

Läs mer: Vad är FIRE? · 4-procentsregeln · uttag 4 % är en tumregel, inte en garanti.

Källor

  1. Cambridge Judge Business School (2025) – UBS Global Investment Returns Yearbook 2025, Dimson/Marsh/Staunton: real avkastning 1900–2024 – läst 2026-11-01
  2. UBS Global Investment Returns Yearbook 2025, sammanfattning: standardavvikelser 1900–2024 – läst 2026-11-01
  3. Mr. Money Mustache – The Shockingly Simple Math Behind Early Retirement (2012)
  4. Skatteverket – Investeringssparkonto (ISK)

Räkneexempel, inte råd. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.